Frivård
Frivårdsprocessen är den del av kriminalvården som omfattar övervakning och stöd för personer som dömts till andra påföljder än fängelse eller som är villkorligt frigivna från fängelsestraff.
Målet med frivården är att hjälpa personer att rehabiliteras och återanpassas i samhället samt minska risken för återfall i brott. Här är de centrala stegen i frivårdsprocessen:
Utredning och förberedelse inför dom
Personutredning:
Innan en domstol dömer en person till frivård, görs ofta en personutredning av frivården. Denna utredning kartlägger den misstänktes sociala och ekonomiska situation, eventuella missbruksproblem och psykosociala behov. Denna information hjälper domstolen att fatta beslut om lämplig påföljd.
Förslag på påföljd:
Baserat på utredningen kan frivården ge domstolen rekommendationer om en lämplig påföljd, exempelvis skyddstillsyn, samhällstjänst eller villkorlig dom kombinerat med frivård.
Påföljder inom frivården
Frivården hanterar flera typer av påföljder som domstolen kan döma till som alternativ till fängelse:
Skyddstillsyn:
Personen döms till övervakning under en viss period och kan behöva genomgå behandling eller delta i olika rehabiliterande insatser. En övervakare tilldelas och hjälper den dömde att följa sin plan för att hålla sig borta från kriminalitet.
Samhällstjänst:
Den dömde får utföra oavlönat arbete inom kommunala verksamheter eller välgörenhetsorganisationer under ett visst antal timmar. Detta kräver att personen är fri från drog- eller alkoholberoende.
Villkorlig dom med samhällstjänst eller behandling:
Detta innebär att den dömde inte hamnar i fängelse men måste följa vissa villkor, såsom att delta i terapi, utbildning eller behandling. Frivården övervakar att villkoren följs.
Övervakning och kontroll
Uppföljningsplan:
När en person döms till frivård upprättar frivården en plan för uppföljning som inkluderar regelbundna möten med en övervakare. Övervakaren följer upp att personen följer sina skyldigheter, till exempel genom att delta i behandling eller samhällstjänst.
Behandlingsinsatser och stöd:
Många frivårdsklienter har behov av missbruksbehandling, terapi eller psykologiskt stöd. Frivården kan antingen erbjuda detta direkt eller samarbeta med socialtjänst och vårdcentraler för att tillgodose dessa behov.
Drogtester och kontroller:
För att säkerställa att den dömde följer sina åtaganden kan frivården genomföra drogtester eller oanmälda besök. Detta är vanligt om det finns ett missbruksproblem.
Planering för återanpassning
Praktiskt stöd och vägledning:
Frivården arbetar för att hjälpa personer till en stabil vardag med exempelvis boende, arbete och sociala kontakter. Detta görs i samarbete med andra myndigheter som socialtjänst, Arbetsförmedlingen och olika vårdinrättningar.
Ansvar och konsekvenser:
Den dömde måste visa att hen följer frivårdens villkor. Om personen bryter mot dessa kan frivården besluta om ytterligare åtgärder eller rapportera överträdelser till åklagare. I vissa fall kan detta leda till att påföljden omvandlas till ett fängelsestraff.
Avslutning och utvärdering
Avslutande möte och bedömning:
När frivårdsperioden närmar sig sitt slut hålls ofta ett avslutande möte. Här går frivården och klienten igenom insatserna och vad som uppnåtts under perioden.
Utvärdering:
Frivården gör ibland en utvärdering av den dömdes risk för återfall och erbjuder stöd och resurser för att hjälpa personen att hålla sig kvar på rätt väg efter övervakningsperioden.
Sammanfattning
Frivårdsprocessen är en strukturerad process som kombinerar övervakning, stöd och rehabilitering för personer som dömts till alternativa påföljder till fängelse. Syftet är att hjälpa dem återanpassa sig till samhället och förebygga återfall.
Genom tät kontakt med en övervakare och tillgång till stödinsatser får personer en chans att förändra sina liv i positiv riktning, vilket är ett viktigt led i att minska brottsligheten i samhället.